Åkte till Josse efter dagislämningen. Kaffe och skitsnack med 4 tjejer och en väldigt liten kille är precis vad som behövs ibland. Fast det var visst bara min själ som behövde ett brejk? Kroppen straffade ut mig direkt med trasig höft och krypningar i benen och den härliga huvudvärken som vanligt. Usch vad jag gnäller men jag är så ruskigt trött på det här!!!


Det blir dessvärre inte bättre av en massa "måsten" heller. Bara jag tänker på mina planer (mina egna, det är ingen annan som hittat på) så körs kniven i tinningen in en bit till! Why? Jag vill ju fixa och dona men det går inte?!

Tror att det kanske släppte lite iallafall? Men min huvudvärk är lurig som fasen. Kan känna mig helt bra och så säger det bara pang om jag byter läge?!