Vad skönt det känns att hinna det man vill. Fick en hylla av farfar häromdagen den är numera där den ska vara fylld med sånt som inte fick plats nånstans, pappans verktygsskåp är sorterat och kyffet under trappen går att komma in i, Lucas rum är ommöblerat, Mysans rum sorterat och Elins också. Sedan allt sånt där måste är också klart:)

Tänkte ta mig en kaffe på altanen när jag såg något skutta över skogen uppe hos hönsen, mycket riktigt en kissekattsbebis igen... Sjutton, tyckte väl att svarta katten såg ut som den var med barn eller nyss fått, precis som förra året...
Så nånstans i bråtet har vi kissebebisar igen... Tänkte mata kaninerna också och vad hittar jag väl då?! Jo just en snokbebis under matburken. Så numera kan jag kalla mig ormdräpare... Såklart var ju Lucas med och grät floder medan jag halshögg ormuslingen.
Försökte förklara varför vi inte kan ha ormar på tomten men det är inte så lätt när man är en sån djurvän!

Det blev bättre på väg till kalaset han var bjuden på, och jag passar på att ta en kaffe hos mamma under tiden:)