Lyckan var så möra total man kan komma, fast det bara var två låtar och fast det var massor av folk och fast idolen såg måttligt road ut (can't say I blame him) så var min dotter i upplösningstillstånd när hon fick skivan, en ny tröja (som hon ALDRIG tänker ta av) och en plansch. Dessutom blev både skivan och postern signerade och hon kunde knappt bärga sig innan vi kom hem så hon kunde berätta om sin lycka för pappa, men bara när vi kom hem, inte på telefonen! Men mormor ville hon ringa:)


Vi stannade på Max innan vi åkte hem, och från den blyga tösabiten som knappt vågade titta på Yohio förvandlades hon till sitt vanliga bubbliga jag, hon han knappt andas mellan pratet, som vanligt!


Väl hemma kan ni ju gissa vilken musik som spelades?!
Elin somnade i soffan när musiken tystnat och Scooby doo gick på tv:n, hon öppnade knappt ögonen medan jag bytte blöja och klädde av henne:)
Lucas och My har också krupit ner, men jag gissar att dom inte sover än?!


Och jag ligger här i soffan och känner mig underligt tom, boken är utläst och greys är visst inställt idag? Förbaskade hockey skit, vem bryr sig?!